a moment of despair
Detta hände för cirka en timme sen.
Jag hade kollapsat på sängen och kollade trumpet mot mina flyttlådor som elakt glodde tillbaka på mig och hånskrattade. Då kommer min kära far in och frågar
"Har du allt packat nu?"
Jag tittar upp på honom och med putande underläpp (som värsta barnungen) svarar
"NÄÄÄÄÄ. Ja vet inte vad jag ska ta med =("
pappa bara skrattar åt mig och säger "janå, du får ju se det sen o så får du hämta om du glömt nått"
kändes lite bättre men jag tycker fortfarande de där flyttlådorna småskrattar åt mig bakom min rygg :D
Kommentarer
Nathalie säger:
Sv: tack :D men byxorna gjorde jag raka för jag var lat att göra veck osv. Men annars så har jag inga problem med att göra veck i kläderna, om du kollar på tröjan på den jag ritade :)